Luossastugan

Skattlösbergs Bygdegille har som huvuduppgift att bevara Luossa till eftervärlden

1944 renoverades Luossa av bygdegillet. Fähuset revs då men övriga bygnader innanför gärdesgården står idag kvar på sina ursprungliga platser. Uthusen består av bod med vedbod, loge och "hemlighus".

Stugan kallas för Luossastugan efter Dan Anderssons dikt "Tiggaren från Luossa".

Förr utalades namnet Losa (med långt o). Namnet kommer av bergen strax söder om gården (Luosaberget). Någon gammal boplats med namnet Luosa finns däremot inte. Själva namnet Luosa är ett gammalt östfinskt dialektord och betyder göl, pöl eller mindre vattensamling. Formen Luossa (som Dan Andersson använde) är lapska och betyder lax. 1873 flyttade Lars Jansson till platsen och bygde huset som står där idag. Efter honom fick gården namnet Moss Lasses då Lars Jansson själv kallades Moss Lasse.

År 1887 eller 1888 sålders sedan gården till skräddare Anders Hedlund och gården fick nu istället namnet Skräddartorpet. Ett namn som den behållit fram tills dess att bygdegillet tog över gården och gjorde om den till minnesstuga.

Sommaren 1911 bodde Dan Andersson ensam i torpet för att skriva och enligt Ludvika bruks avlöningslistor från maj och juni 1911 så bodde Dan i Luossa under maj och juni och under sommaren deltog han även i slåtterarbetet i Skattlösberg..

År 1912 flyttade sedan Adolf Andersson med familj från Burängsberg till Luossa och Dan fick för andra gången sitt föräldrahem i Skattlösberg. (Han föddes i skolhuset i Skattlösberg i april 1888). Familjen stannade i stugan till juni 1915.

Stugan har därefter bland annat använts som övernattningsstuga åt de personer som bygde Fredriksbergsvägen innan bygdegillet tog över 1944. Stugan ägs idag av familjen af Petersens men Skattlösbergs bygdegille underhåller stugan och omkringliggande bygnader samt avlönar den guide som finns på plats under sommarhalvåret.